the GASTROLAB Home Page - in Swedish

GASTROLAB´s hemsida

Our Webcam showing the Water Tower of Vasa, Finland
Tillbaka till hemsidan

Laktosintolerans

Den vanligaste matsmältningsrubbningen i vårt land - och också i många andra länder - är laktosintolerans. En person, som har laktosintolerans, saknar ett enzym i tunntarmen, som behövs för att spjälka upp mjölksockermolekylen, och tarmen kan inte tillgodogöra sig mjölksocker, dvs laktos.

Laktosintolerans har ingenting med allergi att göra. Man kan bli allergisk mot mjölk, men detta är alltså en helt annan typ av åkomma. Laktosintolerans är en mycket vanlig orsak till magbesvär, luftbesvär och diarre. Sjukdomen är destu bättre helt ofarlig, och dessutom lätt att behandla.

Historik

Laktosintolerans är ovanlig hos de folkslag, som idkat kreaturskötsel och använt mjölk i tusentals år. I själva verket är det säkert så, att förekomsten av laktosintolerans är ett mått på hur länge mjölken har ingått i dieten. Man kan föreställa sig, att det skett ett visst urval under seklernas gång, de som tålt mjölk bra har mått bra, och skaffat sig stora familjer, med många barn, som också tålt mjölk bra, och skaffat sig stora familjer ... och så vidare. I de nordiska länderna är laktosintolerans därmed av förståeliga skäl mindre vanlig än i många andra länder. I Finland har omkring 17% denna enzymdefekt, i Sverige var prosenten omkring 1, men har nu stigit, eftersom Sverige har haft en riklig invandring bl.a. från Sydeuropa. Vi finlandssvenskar ligger ungefär mittemellan, omkring 8%.

En karta som visar förekomsten av laktosintolerans i världen. I länder som södra Afrika och sydöstra Asieen där man inte idkat boskapsskötsel och druckit mjölk är nästan hela befolkningen laktosintolerant. ©

I länder, där man inte använder mjölk, kan andelen med laktosintolerans vara nästan 100%. Många av de flyktingar som kommit till Finland de senaste åren, kommer från länder med hög förekomst av laktosintolerans. Då en flykting här sedan får magbesvär, är första åtgärden nog att övergå till laktosfri diet.

Symtom

En person med laktosintolerans saknar förmåga att spjälka mjölksockermolekylen, och då kan denna inte sugas upp genom tunntarmsslemhinnan, utan den kommer osmält till tjocktarmen. Där kommer mjölksockret att utgöra näring för bakterierna i tarmen, man får ett jäsningstillstånd, som gör tarminnehållet surt och irriterande - med diarré som följd - och det bildas en del gaser, vilket ger luftbesvär. Mjölksockret orsakar alltså besvär, men skadar inte några av de inre organen. En person med laktosintolerans, som i misstag dricker mjölk, får alltså inte någon som helst bestående skada av detta. I detta avseende skiljer sig laktosintoleransen klart från tex celiaki.

Diagnos

Det är lätt att själv undersöka, om man har laktosintolerans. Om man har besvär av ovanstående typ, så lindras besvären avsevärt med ett par veckors laktosfri kost - för att återkomma då man sedan dricker mjölk i större mängder igen. Laktosintoleransen är relativ - det är får människor som har så svår laktosintolerans, att de inte kan dricka ett enda glas mjölk per dag.

Om man vill ha "svart på vitt", gör man en laktosbelastning, dvs man ger en viss mängd laktos upplöst i vatten, och följer med hur blodsockret stiger. I normala fall borde blodsockret stiga med 1.6 enh, och området mellan 1.1 och 1.6 är gränsfall. Ifall blodsockret stiger med under 1.0 är laktosintoleransen uppenbar.

Om laktosbelastningen är avvikande, betyder detta inte nödvändigtvis, att mjölken helt och hållet skall bort från dieten. Endast var annan av de som har avvikande laktosbelastning får symtom av mjölk.


En vätgasmonitor, EC 60, som den presenteras på Nikomed´s hemsida.

Laktosintoleransen kan också påvisas med en enkel andningstest, där man mäter andningsluftens vätgashalt. Vätgas, H2, bildas då bakteriefloran i tarmen sönderdelar kolhydrater, t.ex. mjölksocker. Hos en person som har laktosintolerans absorberas mjölksocker inte i tunntarmen. Mjölksockret transporteras därför till slutet av tunntarmen och början av tjocktarmen, där det kommer att utgöra näring för tarmbakterierna, och i samband med denna process bildas vätgas, som sedan absorberas för att frigöras via andningsluften. Den typ av vätgasmonitor som används för att påvisa laktosintolerans kan också användas för att diagnostisera bakterieöverväxt i tuntarmen och för att mäta tarmpassagens snabbhet. Apparaten är enkel att använda, och undersökningen kan med lätthet också göras på barn.

Små mängder laktos finns i många produkter, bl.a. i många läkemedel, eftersom laktos fungerar som ett konsververingsmedel i dessa sammanhang. Den mängd som kan finnas i en tablett är dock så otroligt liten, att det nog är osannolikt, att denna skulle kunna ge några som helst besvär!

Sluta inte med mjölkprodukter?

Mjölk i och för sig är inte farlig för patienter med laktosintolerans, endast mjölksockret. Detta innebär, att man kan använda alla mjölkprodukter, som inte innehåller laktos, eller har laktos endast i små mängder. Sådana produkter är mogen ost, youghurt, filmjölk, surmjölk med flera. I vanlig glass och i många chokladsorter finns det däremot mycket laktos.


De flesta som har en lindrig laktosintolerans kan använda ett litet glas mjölk per dag utan att få symtom.

Vi behöver alla den näring som finns i mjölkprodukter, bl.a. kalk. Om man har laktosintolerans, skall man därför inte sluta med alla mjölkprodukter, man skall sluta endast med den vanliga mjölken, som ger besvär.

Skyddar laktosintolerans mot cancer?

Ingenting är så ont, att det inte har något gott med sig. Det finns nämligen vissa tecken på, att laktosintoleransen skyddar mot cancer i tjocktarmen.

Det är nämligen så, att det finns en del cancerframkallande ämnen i tarminnehållet. Om man har laktosintolerans, har man ofta en viss diarretendens, tarmen fungerar snabbt, och kontakttiden mellan de skadliga ämnena och tarmens slemhinna blir kort. Vi vet, att vi i Finland har mera laktosintolerans än i Sverige och i Danmark - och klart mindre tjocktarmscancer. Finns här ett orsakssammanhang?

Följdsjukdomar

Laktosintolerans orsakar inga följdsjukdomar. Den enda allvarliga följdsjukdomen är faktiskt en följd av behandlingen och inte av sjukdomen. Ifall man håller en alltför noggrann diet - och lämnar bort precis alla mjölkprodukter - har man en viss risk att på äldre dagar drabbas av urkalkning av skelettet, osteoporos. Sluta alltså inte med alla mjölkprodukter!

Finland, de laktosfattiga produkternas förlovade land

Eftersom laktosintolerans är vanligare i Finland än i de övriga nordiska länderna, och eftersom vi här i vårt land har en utvecklad mejerinäring, är det naturligt, att det i vårt land finns en rad laktosfattiga mölkprodukter, bl.a. VALIO´s HYLA-produkter. Dessa är visserligen inte helt laktosfria, så ifall magen reagerar också för små mängder mjölksocker kanske också de laktosfattiga produkterna ger besvär. Man får prova sig fram! Men sammanfattningsvis får man säga, att det i vårt land är rätt så problemfritt att "lida" av laktosintolerans, eftersom den verkligen inte orsakar något lidande!


Gastrolab Slide-Shows


Kartor och satellitbilder över alla viktiga konferensstäder


January 7, 2011