Frågor och Svar (in Swedish): Chagas´ sjukdom


the GASTROLAB Home Page

Frågor och Svar
om
Chagas´sjukdom

Allmänt

Vad är Chagas´sjukdom?

Chagas´sjukdom orsakas av en parasit, så kallad protozo, med namnet Trypanosoma cruzii. Sjukdomer förekommer huvudsakligen i Syd-Amerika, och om den någon gång mot förmodan skulle påträffas i de nordiska länderna är det säkerligen fråga om en patient som länge vistats i Syd-Amerika. Vissa områden, bl.a. ett område i Brasilien är speciellt drabbade, och där kan man påvisa förekomst av sjukdomen hos upp till 10% av befolkningen. Endast en liten del av de som drabbas av smittan får dock symtom.

Orsak

Orsaken till denna sjukdom?

Trypanosoma cruzi är en parasit, som infekterar människan genom insektbett. Den akuta infektionen är oftast symtomfri, men kan ibland orsaka feber och svullna lymfkörtlar. Under många år efter infektionen skadar parasiten nervsystemet i magtarmkanalen. I det skede då störningar i magtarmkanalens funktion uppkommer, är det för sent att behandla primärinfektionen, skadan har redan skett.

Symtom

Vilka besvär är typiska vid denna sjukdom?

Chagas´s sjukdom orsakar en nervskada på den nervbanor som styr magtarmkanalens funktion, med funktionsrubbningar som följd. Dessa förekommer längs hela magtarmkanalen, i matstrupen, magsäcken, tunntarmen och tjocktarmen.


Professor R.B. Oliviera föreläser om Chagas´sjukdom i Wien 1998

Förändringarna i matstrupen påminner mycket om de förändringar man ser vid achalasi. Den främsta mekanismen är en försämrad relaxering av övre magmunnen, vilket gör att matstrupen inte tömmer sig normalt, och så småningom börjar allt större mängder föda ansamlas i matstrupen. Småningom får patienten symtom i form av sväljningssvårigheter (dysfagi) och avmagring. Uppstötningar av den mat som samlats i matstrupen är också ett vanligt symtom. Diagnosen fås lätt med en vanlig röntgenundersökning av matstrupen, där fyndet motsvarar det som vi hos oss ser vid achalasi. Behandlingen är också samma som vid achalasi, bl.a. balongdilatering av övre magmunnen, alternativt operativ behandling, s.k Hellers myotomi, som numera kan göras med "titthåls"-teknik (laparoskopisk teknik). Sjukdomen innebär en något ökad risk för cancer i matstrupen.

Magsäckens funktion förändras. Flytande föda tömmer sig snabbt ut i tunntarmen, medan fast föda lämnar kvar i magsäcken längre än normal. En "förlamning" av magsäcken (så kallad gastropares), där magsäcken kan bli våldsamt utvidgad på grund av långsam tömning, är dock sällsynt. Förändringarna i magsäckens funktion orsakar inte mycket besvär, men kan ge en del matsmältningsbesvär, så kallade dyspeptiska symtom.

Inte heller förändringarna i tunntarmens funktion ger mycket besvär. Dessa förändringar är rätt sällsynta, endast ett par prosent av patienterna har utvidgad tolvfingertarm eller tunntarm. Passagen genom tunntarmen blir långsam, vilket ger tid för bakterierna att föröka sig, och patienterna kan få så kallad bakterieöverväxt i tunntarmen, vilket i sin tur orsakar en försämrad matsmältning. Denna bakterieöverväxt kan behandlas med antibiotika.

Besvären från tjocktarmen är vanliga. Tarmens funktion blir allt långsammare, och patienterna får en allt värre förstoppning, med tarmtömning endast med flera veckors intervaller. Tjocktarmen blir våldsamt utvidgad och utspänd, vilket lätt kan konstateras med en vanlig röntgenundersökning. Tarmväggen kan skadas av denna utvidgning, cirkulationen i tarmväggen kan bli lidande, och det rikliga innehållet kan irritera tarmväggen med sårbildning som följd. Risken för tjocktarmscancer anses inte vara högre än för människor i samma område som inte har denna sjukdom, däremot ger sjukdomen upphov till divertiklar i tjocktarmen. Patienterna behandlas med avföringsmedel och intermittenta lavemang, men sjukdomen förvärras gradvis, och kirurgisk behandling blir därför oftast nödvändig.

Diagnostik

Hur får man diagnosen vid denna sjukdom

Vid en akut infektion kan parasiten påvisas i blodprover, och det finns också seroliska tester, med vilka man kan påvisa antikroppar mot parasiten, ett rätt säkert tecken på att patienten har eller har haft denna infektion. Symtomen och fynden vid röntgenundersökningar av speciellt matstrupen och tjocktarmen är så typiska, att diagnosen kan ställas på basen av dessa i de områden där sjukdomen är vanlig.

Mera information

On jag vill veta mera om denna sjukdom, hur bär jag mig åt?

Du kan göra en sökning i Medline, som innehåller all den medicinska litteraturen från år 1966 framåt.

Om du snabbt vill veta, vad som hittas om denna sjukdom på Internet, kan du skriva in namnet på sjukdomen på svenska eller på engelska (informationen på engelska är naturligtvis enormt mycket rikligare än på svenska) i nedanstående ruta. Klicka sedan på Sök-knappen. Du kommer då till Gastrolabs söksida, och där klickar du på någon av sökmotorerna, Alta Vista är bäst, men Magellan och WebCrawler är också bra. Efter en liten stund (det tar ungefär 20 sekunder) får du en lista på hemsidor med information om denna sjukdom. Om någon av hemsidorna verkar intressanta, klickar du på den blå texten, och sedan kan du bekanta dig med innehållet. Tillbaka hit kommer du genom att klicka på "Back"(tillbaka)-knappen i övre delen av bildrutan ett par gånger. Lycka till med sökningen!

Referenser

Tillbaka till GASTROLAB´s hemsida
Tillbaka till hemsidan på svenska

Publicerad 14.9.1998

The Wasa Workgroup on Intestinal Disorders

c/o Hans Björknäs
GASTROLAB
Kyrkoesplanaden 18 B 37
65100 Vasa, Finland Tel +358-6-3124055
hans.bjorknas@kolumbus.fi
Public Domain