Frågor och Svar (in Swedish)

the GASTROLAB Home Page

Frågor och Svar
om
Cancer i gallgångarna

Allmänt

Sammanfattningsvis om cancer i gallgångarna?

Cancer I gallgångarna är en tumörsjukdom, där en elakartad, malign, tumör uppstår I gallgångarna. På medicinskt språk kallas denna tumör cholangiocarcinom. Forskarna brukar skilja på tumörer,m som finns inne I levern, och tumörer som utgår från gallgångarna utanför levern. Gör man denna åtskillnad, kan man kalla tumörer inne I levern för cholangiocarcinom, och tumörer utanför lever för gallvägscancer (carcinoma of the bile duct). Här kommer vid att behandla dessa två typer av tumörer samtidigt.


Antalet nya fall av cancer i gallgångarna och i gallblåsan i Finland under åren 1963 - 1995. Cancer i gallblåsan är något vanligare än cancer i gallgångarna.

Förekomst

Hur vanlig är denna typ av cancer?

Enligt Cancerregistrets statistik i Finland uppstår ungefär 250 fall av cancer I gallgångarna och I gallblåsan per år, och av dessa drabbar två tredjedelar kvinnor. Men dessa siffror gäller alltså både cancer i gallgångarna och cancer i gallblåsan.

Orsaker

Vilka är orsakerna till en cancer I gallgångarna?

I varmare länder är en tydligen inte ovanlig orsak det, att patienten har parasiter i gallgångarna, men sådana förekommer inte i våra nordliga länder. I Kina och Japan är en parasit med namnet Clonorchis sinensis inte ovanlig, och en infektion med denna parasit i gallgångarna ökar risken för cancer. Clonorchis trivs i de medelstora gallgångarna, och människan för infektionen via färsk fisk, som kan vara infekterad. Gallsten kan förekomma också i gallgångarna inne i levern, och precis som gallsten i gallblåsan något ökar risken för cancer i gallblåsan, så ökar gallsten i gallgångarna risken för cancer i gallgångarna.


Antalet nya fall av cancer i gallgångarna och i gallblåsan i Finland i olika åldersgrupper, beträffande den kvinnliga delen av befolkningen. Som så många andra cancersjukdomar drabbar också denna typ av cancer huvudsakligen den äldre delen av befolkningen.

Ulcerös colit utgör en riskfaktor för denna sjukdom. Ulcerös colit kan ge följdsjukdomar i levern, bl.a. så kallad skleroserande cholangit (en kronisk inflammation i gallgångarna), och denna utgör i sin tur en riskfaktor för utveckling av maligna tumörer på detta område. Men dessutom är det sannolikt så, att ulcerös colit också i och för sig kan ge tumörutveckling utan att patienten skulle ha haft någon skleroserande cholangit. Intarnationell statistik talar för att av 1000 patienter med ulcerös colit kommer omkring 4 att drabbas av cancer i gallgångarna.


En tumör i gallgången (utmärkt med T). Gallgången DC intill öppningen till tunntarmen (P) är smal och gracil, med gallgången ovanom tumören (PC) och gallgångarna inne i levern är maximalt utvidgade. Till höger om tumören ser man en alldeles smal passage i gallgången. - I bilden till höger har man satt in en stent (S) - en slang av metall - som utvidgar förträngningen orsakad av tumören.

Patienter med ulcerös colit, som får cancer i gallgångarna, har oftast haft sin sjukdom i många år och oftast är hela tjocktarmen afficierad av coliten. Cancern kan uppstå åratal efter det att patienten blivit opererad för sin colit, det förefaller alltså som om ett avlägsnande av tjocktarmen inte skulle ha någon skyddande effekt i detta avseende.

Ett kontrastmedel, som användes vid röntgenundersökningar av blodkärl under tidigare årtionden, Thorotrast, och ett stort antal patienter som I tiden genomgick röntgenundersökningar med detta kontrastmedel har sedermera fått cancer i gallgångarna.

Symtom

Vilka symtom kan tyda på att patienten har denna sjukdom?

Tumören orsakar ett stopp i gallgångarna, och som en följd av detta blir patienten gul, ikterisk. Patienten kan också få febrila infektioner i gallgångarna, så kallade cholangiter, men dessa är inte alldeles vanliga. Dessutom ger sjukdomen en mängd allmänsymtom, med trötthet, avmagring och försämrat allmäntillstånd. De gallsyror, som normalt försvinner ur kroppen via gallan, blir nu kvar i organismen, och i huden orsakar dessa en ibland rätt besvärlig klåda.


En vätskeansamling i bukhålen, på medicinskt språk kallad ascites (A) i en magnetundersökning av en patient med cancer i gallgången. Levern är utmärkt med L.

Diagnostik

Hur får man diagnosen vid cancer I gallgångarna?

Som en följd av tumören får patienten ett stopp i gallvägarna, vilket gör det omöjligt för gallan att passera. Patienten blir ikterisk, och hans eller hennes levervärden blir väldigt höga. I detta skede görs oftast en röntgenundersökning av gallvägarna, en så kallad ERCP-undersökning, där man kan visualisera en tumör I gallvägarna. Några blodprov - så kallade tumörmarkörer - som kunde ge besked om vilken tumör det är fråga om, finns inte. Speciellt I de fall där tumören sitter inne i levern, kan det vara svårt att avgöra, om det är fråga om en primär levercancer, ett cholangiocarcinom, eller en levermetastas.

Tumören kan visualiseras också med en ultraljudsundersökning och en datortomografi av detta område, och i dessa undersökningar ser man också, att gallgångarna inne i levern blir maximalt utvidgande, eftersom tömningen av gallan försvåras av tumörbildningen. En magnetundersökning kan ge lika god information som en ERCP-undersökning.

Behandling

Hur behandlas denna tumörsjukdom?

Idealet är, att tumören opereras bort, och endast en kirurgisk behandling kan bota patienten helt.. Ofta lyckas detta dock inte, dels är tumörsjukdomen redan spridd vid diagnostillfället - patienten har ofta metastaser i levern - dels kan tumören ligga högt uppe intill levern, och det kan då vara omöjligt att kirurgiskt avlägsna denna. Resultaten av levertransplantation som behandling för en tumör i gallvägarna, som inte annars kan avlägsnas, har inte varit lovande.

I de fall, där avlägsnande av tumören inte är möjlig, strävar man till att trygga gallflödet, enklast sker detta genom att man sätter en stent förbi det trånga stället. Om detta inte är möjligt, kan man drenera gallvägarna genom en kateter, som förs in genom huden till de utvidgade gallvägarna.


5-årsöverlevnaden vid cancer i gallblåsan eller gallgångarna beträffande finländska patienter, som konstateras ha sjukdomen mellan 1985 och 1989, och medföljts fram till slutet av år 1994. Prognosen är inte god, speciellt ifall sjukdomen inte är lokaliserad till ett ställe.

Prognos

Hur går det för patienter med cancer i gallgångarna?

Det är fråga om en svår form av cancer, där möjligheterna till operativ behandling för att få bort hela tumören ofta saknas, och där annan behandling, cytostatica (cellgifter) och strålbehandling inte just har någon effekt. Prognosen är därefter, rätt dålig. Lyckligtvis är ju detta dock en sällsynt sjukdom.

Tillbaka till GASTROLAB´s hemsida
Tillbaka till "Frågor och Svar"-hemsidan

Publicerad 1997

The Wasa Workgroup on Intestinal Disorders

c/o Hans Björknäs
GASTROLAB
Kyrkoesplanaden 18 B 37
65100 Vasa, Finland Tel +358-6-3124055
hans.bjorknas@kolumbus.fi
Public Domain